Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av Intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

The aim of thie literature review was to study the advantages and disadventages of the intranasal medication, treating children with acute pain in  prehsopital settings and in emergency care. Searches were performed in databases PubMed and Cinahl. The intranasal method of administrating drugs could be a acceptable compliment to todays's traditional metods. Unnecessary pain is avoided as there is no need for skin penetration. Further studies are necessary in order to integrate this metod both in prehospital settings and in emeregncy care..

Topikal administrering av atropin är en viktig del i behandlingen av ulcerativ keratit och främre uveit hos häst. Atropin har flera viktiga egenskaper vid lokal behandling av ögat såsom förmågan att framkalla pupilldilatation, paralys av ciliarmuskulaturen samt minska läckaget av proteiner och celler ur inflammerade kärl i iris. Sammantaget minskar atropin därmed risken för synechier mellan närliggande strukturer i ögat och genom detta minskar risken för komplikationer som sekundär katarakt och glaukom, samt synpåverkan till följd av en pupill som inte kan röra sig normalt. Att framkalla pupilldilatation samt cykloplegi minskar dessutom den smärta som är associerad med mios och spasm i ciliarmuskulaturen. Inom veterinärmedicinen har det under en längre tid diskuterats kring de gastrointestinala biverkningar som kan förekomma vid behandling med atropin hos häst. Det finns några få studier publicerade som visar på sänkt tarmmotilitet vid administrering av atropin.

Kaninen är ett husdjur vars popularitet ökar men kunskapen om hur kaninen ska smärtlindras samt smärtbedömas är begränsad. I det här arbetet har fokus lagts på substanser vars administrationsväg medför att ägarna kan medicinera själva så att kaninen kan få återhämta sig i sin hemmiljö. Aktuella administrationsvägar är peroralt, transdermalt och rektalt. Den substans som verkar mest lovande i de studier som granskats är fentanylcitrat som kan administreras transdermalt via plåster.Svårigheten att bedöma om kaninen känner smärta bidrar till att den inte smärtlindras i samma utsträckning som större sällskapsdjur vilket är ett djurskyddsproblem. Dessutom leder det till att det är svårare att utforma smärtstudier där rättvisande resultat kan fås.Det finns inga studier som är inriktade på smärtlindring av kanin som sällskapsdjur.

Bakgrund: Läkemedelshantering utgör en stor del av det dagliga arbetet för sjuksköterskor. Varje år orsakas ett stort antal patienter skador på grund av brister i läkemedelshanteringen. Ett ständigt säkerhetsarbete där avvikande händelser rapporteras och utreds kan förhindra att fel upprepas. Lex Maria är en form av avvikelserapportering som syftar till att identifiera bakomliggande orsaker till den avvikande händelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka fel som begås i samband med läkemedelshanteringen inom primär-, kommunal- och hemsjukvården och som medför, eller riskerar att medföra, skada för patienten och där sjuksköterskan hade kunnat påverka händelseförloppet.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel är bland de vanligaste använda läkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, därför är det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta på symptom för att kunna tillgodose en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkänslighetsreaktioner inträffar, samt vilka patienter som är mest utsatta för kontrastmedelsöverkänslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt inom området radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar på syftet. 15 artiklar analyserades.

En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet är att rapportera in de tillbud, risker och olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjälper till att få upp problem och brister till ytan. Den här rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska olyckor. Genom att granska de "nästan incidenter" som sker kan också antalet faktiska olyckor förutspås och därmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som ställer vilka krav. Det skall även poängteras att incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer såsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna säkerhetspolicyn. I det här arbetet granskas särskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa går till. Uppdragsgivaren LKAB vill särskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

Introduktion: Val av läkemedelsform och lämplig administrationsmetod är mycket viktig för patienter med enteral sond. Administrering av orala läkemedel via sond kan leda till komplikationer som obstruktion av sond eller minskad läkemedelseffekt, varför noggrant val och iordningställande av beredningsformen behövs för att minska komplikationerna vid läkemedelsadministrationen. Syfte: Att genom en litteraturstudie svara på vilka problem som kan uppstå när läkemedel ska administreras via sond samt hur man kan lösa dessa problem. Metod: Litteratursökning i Pubmed/Medline, Cinahl, Ovid och Cochrane som resulterade i 14 artiklar, som behandlade administration av läkemedel i sond och olika problem som detta kan leda till. Resultat: Resultatet visar att det vanligaste förekommande problemet vid administration av läkemedel i sond är obstruktion och detta orsakas av olämpliga administrationsmetoder och okunskap om vilka läkemedel och beredningsformer som kan administreras via sonden.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Introduktion: Genom att tillämpa kriterier för övergång från parenteral till peroral antibiotikabehandling, i största möjliga mån, kan överbehandling reduceras. En väsentlig åtgärd som bör beaktas, avser till att så fort som möjligt övergå från intravenös (IV) administrering till peroral antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergång till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhålla vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergång från parenteral till peroral antibiotika administrering, inom den slutna vården. Vilket utfall tillämpning av övergångskriterier har haft på reduktion av vårddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillämpning av övergångs kriterier.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av en programvara som jag har skapat för ett företag inom livsmedelsindustrin. Detta företag har tillverkat en ny produktgren och krävde ett verktyg för administrering av allt från produktion till leveranser. Då den befintliga programvaran inte var lämpad för denna uppgift, utvecklades en skräddarsydd lösning för just detta ändamål och med hänsyn till företagets kompetens och utrustning. Den som läser denna rapport bör ha grundläggande förståelse för programutveckling samt programmeringsspråket C#..

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).